Finaste vintern...

...nånsin? Kan vara det. Jag älskar verkligen vinter och snö. Blir alldeles lugn och lycklig när jag tittar ut och allt är täckt av snö. Som nu ungefär. Snöhögarna efter Daniels snöskottning är så höga att man bara står och sväljer hårt när man tänker på att försöka klättra upp. Frida försvann alldeles i snön igår kväll när vi  skulle pinka kväll igår (alltså hundarna pinkade, jag var bara med). Hon lyckades kravla sig runt och tillbaka i samma spår utan undsättning av mig och det var ju bra så slapp jag också drunkna. Måste vara snudd på en meter snö snart!?

 Visst var det mindre roligt att åka bil igår - särskilt med en bakhjulsdriven gammal volvo och en lastad släpvagn bakom - men när vägarna är skottade så är det alldeles, alldeles underbart! Måste ut och knäppa lite kort så man har nåt att visa barnbarnen sen. Tror att det kanske inte har varit så här mycket snö så länge jag minns iaf, och det kanske aldrig blir så igen. Nä, deprimerande. Måste nog grina en stund nu...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0