Solen i magen...

...sa någon en gång att man skulle andas som. Det ni! Det tänker jag på ibland när jag behöver dra några djupa. Snart blir man väl bortskämd av direkt solljus varje dag. Man får akta sig noga. Men solen kommer nog att behövas för att få bort all denna snö. Jag sörjer den redan. Snön, alltså. Sörjer att jag inte har kunnat nyttjat denna vinter såsom jag helst av allt skulle velat... Jag hoppas, hoppas att vi får en snörik vinter även nästa säsong. Nu har ju den stuga vi tidigare haft möjlighet att låna sålts, och det är också en grej som känns lite tråkig. Det är ju asa-dyrt att åka till fjälls en vecka och hyra en stuga "på riktigt". På sin höjd har man råd en kortvecka lågsäsong... Jaja.

Imorrn är Daniel ledig. Skönt att ha honom hemma. För det mesta. Eller ibland i alla fall. När han jobbar vill jag att han ska komma hem och ibland när han är hemma och är alltför jobbig så får han gärna jobba lite mer... Man är ju aldrig nöjd alltså...! Vi ska i alla fall vaccinera Pajas och göra lite annat smått & gott i staden. Brukar bli en hel dag innan det är färdigt ändå.

Vi har skickat in uppsatsen för slutgiltig handledning nu. Igår närmare bestämt och hon har inte ens öppnat mailet än... Buäää... Vi hade ändå kommit överens med henne om det. Men hon minns aldrig vad hon har sagt heller för den delen. Vi som hade hoppats på att få kommentaren senast imorgon, fredag, och fixa och trixa lite och anmäla den i början på veckan. Men hon kanske hinner, vi får se. Hoppas hon inte bara ögnar igenom, utan läser lite noggrant nu!

Nu ska jag lägga mig brevid min sambo i soffan tills jag ska gå och lägga mig i sängen tror jag. Är väl 2 1/2 män snart kan jag tro och 20 är det värsta bilförarna. Så nog lär kvällen gå nog, sakta men säkert.

"Jag tog er väl ner sakta och säkert nu, hu hu"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0